Övrigt

Tre småstora städer

Publicerat 2009.01.08

    ADA har under hösten undersökt möjligheterna att utnyttja den geografiska närheten mellan Oslo, Göteborg och Köpenhamn. Ambitionen var att lyssna av behov (för ett ev. utvecklat samarbete), se på förutsättningarna och möjligheterna.

    Jesper Larsson från Next Century Modern gjorde undersökningen. Förutom intervjuer via mail och telefon hängde han några dagar i Oslo och Köpenhamn där han träffade folk på plats. Totalt har 25 intervjuer med kreatörer, universitet, företag och institutioner gjorts samt ett flertal intervjuer via mail.

    ADA kommer att ställning till om och hur man går vidare med satsningen under våren.

    Nedan är ett sammandrag. Läs hela rapporten här.

    OSLO GBG KBH


    Bjarke Ingels på arkitektkontoret BIG, Köpenhamn

    - Resultatet av intervjuerna är något motsägelsefulla.  Alla är positiva till ett utökat samarbete och tycker det sker för lite i dagsläget, men samtidigt har man inte tid att engagera sig och många ställer sig frågande till varför just dessa tre städerna valts ut, berättar Jesper Larsson från Next Century Modern som genomfört undersökningen.


    Designkollektivet där Wonderland sitter i Köpenhamn

    Små storstäder

    Alla de tre städerna ser sig själva som små storstäder i små länder.

    Med ett utökat utbyte skulle alla kunna vinna på att bredda sina marknader och kontaktnät, dela resurser, kompletterande spetskompetens och industriella möjligheter, samtidigt som man inspireras och får input från nya människor. Intervjupersonerna nämner även fördelar som den geografiska närheten, att de tre städerna inte upplevs som konkurrenter, samt att man har liknande språk och kultur. Som nackdelar nämner man de tre olika valutorna, den bristfälliga infrastrukturen och det faktum att Köpenhamn till stor del blickar söderut istället för upp mot de två andra städerna.

    - Köpenhamn tillhör flumbältet i Europa tillsammans med städer som Berlin och Amsterdam. Så jag förstår att det känns fel för kreatörer i Köpenhamn att söka sig uppåt. Då känns kopplingen Oslo-Göteborg mycket naturligare. Men de är samtidigt småstäder i jämförelse, som behöver Köpenhamn i ett projekt som detta, säger Ted Hesseldom, chef på Röhsska Museet.


    Fin installation på gården utanför designkollektivet Gule Stue, Köpehnhamn

    Låg kännedom sterotypa bilder

    Kännedomen och kunskapen om de två andra städerna visade sig överlag vara överraskande låg hos intervjupersonerna, som ofta målade upp relativt stereotypa bilder av grannstäderna.

    - Min bild av Oslo är att där finns brats och pengar, och inget av de olika typerna av nischkultur som är viktiga för den kreativa sektorn.

    De finns kanske där, men jag känner inte till något, och då har jag ändå bott i Norge, säger Tomas Joshua Leth, redaktör på cityguiden Unlike.net i Köpenhamn.

    I undersökningen beskriver intervjupersonerna Oslo som en isolerad och dyr liten stad som blivit bekväm och tråkig på grund av oljepengar, om Göteborg känner man möjligtvis till Liseberg, filmfestivalen och delar av musikscenen, medan Köpenhamn ses som en myllrande metropol och den kreativa huvudstaden i Skandinavien.

    Kunskapen om de två andra städerna är störst i Oslo, och minst i Köpenhamn.


    Svend Jacob Petersen samtalar med en kollega på Henrik Vibskovs kontor, Köpenhamn

    Göteborg som kreativ knutpunkt?

    Alla intervjupersoner är överens om att det fysiska mötet är av högsta vikt för att etablera  olika typer av samarbeten. Detta borde kunna underlättas av det faktum att de tre städerna ligger längst en geografisk linje, sammanbunda av tåg i båda riktningarna, om än något underutvecklade. Här skulle Göteborg kunna anta rollen som en miljövänlig knutpunkt mellan Oslo och Köpenhamn. Något som även ligger i linje med Göteborgs satsning på evenemang och konferenser.

    - Jag bodde länge i London och bevittnade den fantastiska utveckling som skedde i London, Bryssel, Paris och Lille efter det att tåget kom. Lille är väldigt intressant som knutpunkt eftersom det ligger mellan London, Paris och Bryssel och där träffas folk för möten och konferenser. Göteborg skulle kunna bli en liknande knutpunkt mellan Oslo och Köpenhamn. Idag tar ju de flesta flyget, men tåget ligger ju mer i tiden, säger Halldor Gislason på Khio i Oslo.


    ArtRebels posters, Köpenhamn

     Fokus på de enskilda kreatörerna

    Intresset hos de enskilda kreatörerna, särskilt de mer oetablerade, är stort i alla tre städerna, inklusive Köpenhamn. De flesta intervjupersonerna menar därför att fokus bör ligga på de oetablerade kreatörerna och studenterna, som även är mest lämpade för att kunna tillfredställas med mindre resurser. De mer etablerade aktörerna har i mycket högre grad redan etablerat sig internationellt och har mindre att vinna på ett utökat utbyte mellan städerna.

    - Just nu har vi de flesta av våra projekt i Asien och Mellanöstern, och därmed ligger vårt fokus där. Jag är egentligen bara intresserad av att få information när det offentliggörs intressanta arkitekttävlingar i Göteborg eller Oslo. I ett projekt likt detta bör ni fokusera på studenterna eftersom de är den mest mobila målgruppen, och även göra det enklare för dem att studera en utbytestermin i någon av de andra städerna. På så sätt får folk en chans att lära känna varandra och det skapas naturliga nätverk mellan städerna, säger Bjarke Ingels på arkitektbyrån BIG i Köpenhamn.


    Alla gillar inte rökförbudet i Danmark

    Win-win situationer

    Målsättningen bör vara att hitta win-win situationer för alla tre städerna. Som exempel kan man nämna att trots stora satsningar och resurser inom designbranschen i Norge finns det knappt någon produktionsindustri varpå norska designers måste söka sig utanför landets gränser, ofta till Sverige och Danmark där man finner industrin. Samtidigt är Sverige enligt intervjupersonerna duktiga på att skapa starka varumärken inom design och Köpenhamn är designstaden med länkar ut i Europa. Grovt generaliserat borde detta tala för ett utökat samarbete städerna emellan.


    Positiva förtecken i Oslo

    Musik som katalysator

    Kanske kan musiken och de respektive musikscenerna fungera som katalysator för projektet. Oslo anordnar flest konserter i Norden och satsar på att bli "Nordens musikhuvudstad", Göteborg är inom de kreativa näringarna mest känd för sin musikscen och har flera internationellt etablerade musikstudios, och i Köpenhamns är kreatörer trötta på epitetet "designstad" och vill ändra detta till att bland annat inkludera musik där man anser att staden verkar i framkant. Samtidigt nämner många kreatörer klubbar och musikrelaterade evenemang som viktiga mötesplatser, samtidigt som musiken ofta sammanför kreatörer från olika näringar då det behövs musikvideos, scenkläder, fotograferingar, scenografi och grafisk design av skivomslag och posters.

    - Jag tycker inte bilden av Köpenhamn som designstad är fel, men jag tycker inte heller den är självuppfyllande. Min uppfattning är att till exempel den danska elektroniska musikscenen står sig riktigt stark, inte bara i Köpenhamn utan över hela världen. Ser man bara till alla mp3-bloggar vimmlar det av danska producenter och djs. Vårt skivbolag i New York berättar att det "danska soundet" är riktigt stort där, säger Carla Cammilla Hjort från ArtRebels som även är DJ i duon Fagget Fairys.


    Modedesigner Peter Løchstøer i sin atalje i Oslo

    Framtid

    Intresset och förutsättningarna finns för ett utökat kreativt utbyte mellan Oslo, Göteborg och Köpenhamn. Men det kommer kräva resurser och engagemang. Intervjupersonerna menar att det snabbt måste leda till konkret affärsnytta, att informationsutbyte är ett måste och att det därför bör skapas någon form av informationsinfrastuktur som gör det enkelt och självklart att dela information mellan städerna på olika nivåer, samt förmedla kontakter. Många menar att detta förmodligen kräver någon form av katalogisering över aktörerna inom de kreativa sektorerna, samt organiserad samordning. Men absolut viktigast enligt de intervjuade är alltså det fysiska utbytet, och man menar att det är upp till projektet att underlätta och skapa incitament för att detta ska kunna ske. Som förslag nämns bland annat olika former av festivaler, mässor och konferenser.

    Text och bilder; Jesper Larsson från Next Century Modern.