Bild: Aunti Juli/FlickrCC

 Bild: Aunti Juli/FlickrCC

Krönika

Kritisk design

Publicerat 2013.09.04

Vår värld står idag inför en mängd komplexa problem. Nya problem som inte kan lösas med hjälp av gamla facit. Problem som överkonsumtion och miljöförstöring, men även problem som hur vi förhåller oss till varandra som medmänniskor och vilket samhälle vi faktiskt vill leva i. Dessa problem behöver finna lösningar som är baserade på process och debatt, snarare än standardiserade svar. Inom design görs försök att kommentera och bidra till debatten främst inom området kritisk design.

Kritisk design använder sig av spekulativa designförslag för att utmana dagens förutfattade meningar om vad produkter är, hur vi förhåller oss till dem och hur de används – ett slags motsats till positiv och förstärkande design. Istället för att cementera rådande ideal försöker man att visa på alternativa och kritiska sätt att förhålla sig till dem.

Termen kritisk design användes först av Anthony Dunne i boken Hertzian Tales från 1999. Anthony Dunne driver tillsammans med Fiona Raby Dunne & Raby, ett företag med huvudkontor i London. Det är en praktik som genom design arbetar med att skapa diskussion om de sociala, kulturella och etiska implikationerna av existerande och kommande teknologier. De är båda också baserade vid Royal College of Arts (RCA) i London där de är ansvariga för Design Interactions Programme. I slutet av maj 2013 öppnades deras utställning United Micro Kingdoms på Design Museum i London. Utställningen presenterar en påhittad framtid (en design fiction) för Storbritannien. Dunne och Raby visualiserar en framtid där Storbritannien är uppdelat i fyra olika delar: alla självstyrda och fria att experimentera med livsstilar, politiska styren och ekonomiska system. De fyra olika delarna är bebodda av Digitarians, Communo-nuclearists, Anarcho-evolutionists och Bio-liberals.

Digitarians har skapat ett samhälle som är helt och hållet marknadsstyrt och integrerat med digital teknologi. Att vara kund och medborgare är likvärdigt. Communo-nuclearists lever i en värld som har en oändlig tillgång till energi. Det är ett helt centraliserat samhälle som strävar efter att underhålla den bekväma livsstil vi vant oss vid, utan att behöva göra uppoffringar av hänsyn till vår miljö eller fortsatta existens som människor.  Anarcho-evolutionists har övergett de flesta teknologier, och strävar istället efter att använda vetenskap för att maximera sina fysiska möjligheter. De menar att människor bör modifiera sig själva för att anpassa sig till planeten, snarare än att planeten ska anpassa sig för att möta människors växande behov. Bio-liberals lever ett liv inriktat på bio-teknik. Biologi är centralt för deras världsbild, vilket leder till ett teknologiskt landskap som skiljer sig markant från det vi har idag.

Trots att utställningen United Micro Kingdoms presenterar fyra fiktiva framtida samhällen, är styrkan att de är fullt realistiska och i någon grad kan uppstå. Den teknologi som utställningen utgår ifrån existerar redan, men används ännu inte i den utsträckning som Dunne och Raby visualiserar. De tydliggör dock potentialen och låter betraktaren ta ställning till en möjlig framtid, och påvisar vilka konsekvenser vårt handlade idag har för morgondagen.

Kritisk design arbetar med koncept och produkter som ligger det vardagliga användandet och precis som design är den lösningsfokuserad. Produktionerna är ofta mindre traditionella i sin utformning och inte tänkta att faktiskt användas, utan syftar till att väcka tankar om hur vår värld ser ut. Därigenom blir de utgångspunkt för en större diskussion kring hur våra val och handlingar skapar vår framtid. Kritisk design är en av många mutationer som design genomgår för att fortsätta vara relevant i både dagens och framtida samhällen.

Att de objekt som människor skapar både har funktion och mening är ingenting nytt. Man kan till och med hävda att alla objekt talar på mer eller mindre uppenbara sätt, genom texter, diagram eller på mer sensoriska sätt som textur, värme och lukt. Men vad händer om de objekt som talar till oss säger något som vi inte förväntar oss? Vad händer om de istället för att förstärka våra förutfattade meningar, ifrågasätter dem?

Det är i förskjutningen från att ett objekt i första hand ska ha en funktion, till att i första hand ha en mening, som kritisk design undersöker och arbetar.

Revital Cohen är en formgivare baserad i London. Hon arbetar i gränslandet mellan design, teknik och biologi. I sin praktik, som hon delar med Tuur van Balen skapar hon experimentella och kritiska designprojekt. Projekten driver en tanke om vår värld till sin yttersta punkt, utan att för den sakens skull bli fullkomlig fiktion. I Revitals fall handlar det ofta om kroppen och dess funktioner. Ett av hennes projekt: Artificial Biological Clock adresserar ämnet mänsklig reproduktion. Revital menar att provrörsbefruktningar och andra relaterade metoder gör det svårt för människor att ha en realistisk syn på hur länge en kvinna verkligen kan vänta med att få barn. I det här projektet belyser hon skillnaden mellan det naturliga och det artificiella genom att diskutera det sociala tryck som omger kvinnor och deras kroppar, snarare än kroppens naturliga rytm.

Artificial Biological Clock. Bild: Revital Cohen

Revital menar att man tidigare trodde att en kvinnas reproduktionsrytm styrdes av månen, och antingen oavsett detta någonsin varit sant eller inte är det definitivt inte så längre. Idag är det helt andra faktorer som styr, som exempelvis p-piller och karriär. Artificial Biological Clock har i syfte att påminna en kvinna som känner att hon har förlorat kontakten med den naturliga reproduktionscykeln. Klockan tar emot information från en onlineservice där hennes banktjänsteman, läkare och terapeut matar in information om allt ifrån den ekonomiska till den fysiska och psykiska (in)stabiliteten. När alla dessa faktorer synkar perfekt signalerar klockan för att meddela bäraren att hon är redo att få barn. Produkten är inte skapad för att produceras, utan för att ifrågasätta dagens västerländska ideal vad gäller barnafödande och reproduktion. Artificial Bilogical Clock belyser den reproduktiva cykelns högst temporära och ömtåliga process, och att den värld vi har skapat väljer valt att bortse från den. Det säger sig självt att signalen aldrig kommer att ringa.

Många av kritiska designprojekt använder sig av teknik eller biologi för att skapa inblick i artificiella världar, eller spekulerar i framtidsscenarier. Genom teknik tydliggör de osynliga strukturer som vi förlitar oss på som internet, banksystem eller mobil teknik. Kombinationen teknik och biologi används ofta för att demonstrera kopplingen mellan den fysiska kropp vi har och lever i, och dess koppling till den alltmer artificiella värld vi skapar omkring oss.

Christien Meindertsma är en designer som inte använder sig av varken teknik, biologi eller artificiella världar, men som ändå arbetar inom ramarna av för kritisk design. Hon arbetar med frågor som ursprung och tillit. Vad vet man egentligen om de produkter man köper? Ett av hennes mest omtalade projekt är PIG 05049. I detta projekt har Meindertsma slumpmässigt valt en gris på väg till slakt, sedan har hon under tre år noga följt och undersökt alla de produkter som skapats utifrån den. Grisen användes till sammanlagt 185 olika produkter, alla noggrant illustrerade i boken som bär samma namn, PIG 05049. Förutom alla de förväntade matrelaterade produkterna, så producerades exempelvis tandkräm, målarfärg och lim att binda böcker med. Projektet illustrerar inte bara komplexiteten av köttindustrin, men också hur många omedvetna beröringspunkter vi har med produkter av djur. Genom sin noggranna kartläggning lyfter Meindertsma fram relationen mellan människor och djur, liksom konsumenter och produkter, och förhållandet sinsemellan, trots en allmän uppfattning om att det förhåller sig på ett annat sätt.

PIG 05049. Bild: Christien Meinderstma

Jag anser att världen idag har ett större behov än någonsin av ett kritiskt tänkande. Den konsensuskultur som vi lever i behöver ifrågasättas, och att ifrågasätta genom att illustrera, genom kritiska objekt och potentiella framtidsscenarier, konkretisera tankegångar som teorier sällan kan. Genom att kritisk design placerar sig nära det vardagliga livet kan den fungera som en ingång till en diskussion om hur vi lever, hur vi vill leva och i vilken sorts värld vi vill göra det.

Anna Bloch, ICIA
Curator - Critical Design