Hör Patrik Steorn, museichef Thielska Galleriet, berätta om hur androgyna gestalter i konsten i slutet av 1800-talet förknippades med förmågan att frigöra sig från verklighetens sociala, ekonomiska och fysiska förutsättningar.

Sekelskiftet 1900 var en epok av stora omvälvningar där industrialisering, modernitet och vetenskap lämnade lite plats för mysteriet att vara människa. Hos många konstnärer föddes en vilja att vända blicken mot tillvarons skuggsidor; dröm, melankoli, extas och död. I utställningen Olof Sager-Nelson och hans samtida – ANYWHERE OUT OF THE WORLD – visar Göteborgs konstmuseum själfulla porträtt och möten mellan välkända och bortglömda konstnärskap under 1800-talets sista intensiva decennier. Olof Sager-Nelson är här en central person och han räknas idag som en av Sveriges få symbolistmålare.

Det intressanta med den symbolistiska konsten är att den är överfylld med kroppar och ansikten som inte överensstämde med 1800-talets strikta könsuppdelning. I sin föreläsning berättar Patrik Steorn om hur androgynens mytiska gestalt förknippades med förmågan att frigöra sig från och överskrida verklighetens sociala, ekonomiska och fysiska förutsättningar, dess villkor och begränsningar samt möjligheterna att kombinera könen med varandra på en mängd olika sätt, både fysiskt och andligt. Föreläsningen ger spännande och nya vinklar på det könsöverskridande samt hur och varför konstnärer arbetat för att ifrågasätta eller krossa de klassiska uppfattningarna om manligt och kvinnligt.

Patrik Steorn är fil dr konstvetenskap, museichef på Thielska Galleriet samt verksam som forskare och universitetslärare vid Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet.

Bildtext: Olof Sager-Nelson, Flickhuvud II. Foto: Nationalmuseum, Stockholm.