Bild: Arwen_7/Flickr Creative Commons

Idéskydd 101

Vi läser i massmedia om hur multinationella företag som Samsung döms att betala hundratals miljoner dollar till Apple i skadestånd. Ja, stora företag kan försvara sig, men för den lille kreatören utan resurser kan det kännas övermäktigt. Är man en kreativ människa och behöver leva på det man skapar, är det såklart inget vidare ifall någon annan bara tar. Det händer mycket inom idéskydd, men med sunt förnuft och grundläggande kunskaper kan man komma långt.

När kreativa idéer tas fram är det många frågor som behöver lösas på vägen. Förutom hur arbetet ska gå till i den kreativa processen kan det vara till exempel hur resultatet ska produceras, hur man ska nå ut med det på marknaden och inte minst vad man vill med sitt resultat. Att lösa den här typen av problem ses som en naturlig del av den kreativa processen.

Att man skulle kunna råka bli av med sitt arbetsresultat, att någon annan helt sonika stjäl det är inte något kreatörer brukar gå och tänka på. Och väl är kanske det. Men det borde komma med i rutinerna för det finns en hel del enkla grepp man kan ta för att minska risken för idéstöld. Det är ingen enkel tillvaro den kreativa lever i idag!

Digitala kopior
Få saker har påverkat frågan om kopiering som just digitala kopior har gjort. En kopia av en digital bild är ju en exakt kopia och massspridning är enkel. Rätten till verket som Upphovsrättslagen ger – och därmed försörjningsmöjlighet för den som skapat verket – ställs därmed på sin spets. Vem vill betala för ett original när kopian är lika bra?

Lagstiftningen försöker styra upp detta med en mängd regler om t.ex. vad som gäller för digitala kopior och förbud att bryta kopieringsskydd, men lagstiftningen ligger nog alltid ett steg efter den tekniska utvecklingen. Mediabolagen organiserar sig och problemet tas upp i politiken. En konstruktiv och praktisk lösning är de kollektiva förvaltningsorganisationerna som yrkesfolk bildar för att hantera licenserna, exempelvis STIM och Bonus Copyright Access.

3D-printing
Enkla 3D-printers finns numera till överkomligt pris även för privatpersoner. Tekniken har utvecklats enormt de senaste åren. Apparaterna styrs med hjälp av en 3D datafil motsvarande detaljen man vill producera.

Här kan man tänka sig att scanna av en redan existerander produkt och sedan 3D-printa fram en kopia. Det är ett stort frågetecken hur upphovsrättslagens huvudregel (om att det är ok att kopiera ett upphovsrättsligt skyddat verk för privat bruk i enstaka exemplar) kommer att hanteras i framtiden med tanke på detta.

Djungelns lag
I en tid av en internationell marknad och globalisering finns det också en del företag som helt krasst gör en utvärdering vad som lönar sig bäst när idéer presenteras för dem utifrån: att ge kreatören licensersättning eller riskera rättegångskostnader för stöld. Mot ett stort företag har den lilla kreatören inte mycket att sätta emot.

Riktigt så här illa är det förstås långt ifrån alltid som väl är. Det finns såklart också andra trender i samhället som är positiva för den enskilde kreatören. En liten kreatör är ofta snabb och flexibel ut på marknaden med sina alster och kan skapa sig en nisch. Då hinner de stora kolosserna inte med. Men ibland kanske innovatören är långt före sin tid, eller saknar de resurser som behövs för lanseringen, både för marknadsföringen och för att avskräcka från kopiering. I det läget kan man stupa på målsnöret och det blir efterföljarna som skördar frukterna av det kreativa arbetet man gjort.

Inget är nytt under solen
Den internationella massmarknaden och informationsfloden på internet ger ett enormt utbud och också inspirationskälla som är svår att överblicka. En av de vanligaste problemen man kan få med sitt idéskydd är att en konkurrent hävdar att det är en kopia av deras. I värsta fall kan man tvingas dra tillbaka hela sitt sortiment och betala skadestånd. Medicinen mot detta heter nyhetsundersökning och bör tas förebyggande; att man noga undersöker ifall det redan existerar något liknande som konkurrerar. Hur noggrann man än är i sökarbetet kan man ändå hamna i processer där det ska avgöras ifall det man har skapat är en kopia eller ett självständigt verk. Det lilla företaget gör nog bäst i att använda andra strategier än konflikt. Här kan designern göra en värdefull insats genom att bidra till en innovativ, tydlig och slagkraftig formgivning av företagets profil så att den är enkel att försvara mot intrång eller angrepp.

Samarbete ger styrka
Som väl är finns det mycket den enskilda kreatören kan göra för att förbättra sitt läge. Hur man hanterar sina samarbeten, sin kompetens och information är nyckelord för detta.

Nya sätt har öppnat sig att arbeta, mycket tack vare internet. Arbetsmetoden öppen innovation, open innovation, där man bjuder in externa förmågor i arbetet sparar på företagets utvecklingsinvesteringar. Crowdfunding där allmänheten genom bidrag eller andelar kan stöda kreatörens projekt ger den lille kreatören finansieringsmöjligheter. Sympatiaktioner på sociala media för kreatörer som blivit bestulna på sitt arbete ger från tid till annan plagierande företag kalla fötter på grund av dålig PR.

Öppna rättigheter som Creative Commons-licenser möjliggör att man kan dela med sig från valda delar av sina upphovsrätter och under kontrollerade former  Öppen källkod där programmeraren delar med sig av sin programkod och andra ges tillfälle att vidareutveckla och förbättra till gemensam nytta.

Samarbeten kan ge en styrka, men man måste samtidigt vara vaksam på vem som äger rättigheterna till arbetsresultatet. Ett samarbete kan också ge den styrka som behövs för att vara en jämnstark motspelare och avskräcka plagiatorer.

Fokusera på kompetensen!
Ligger idén i byrålådan så ligger den säkert, men det blir förstås heller inget av den. Att utveckla den kräver kontakt med andra människor.

Ta därför tidigt ställning till vad som är värt att skydda, dvs. vad som kan ge intäkter i framtiden, men också hur länge det kommer att vara kommersiellt intressant och vilka resurser det finns för projektet? Det gäller att göra så att plagiering blir alltför kostsam eller riskfylld för någon att ens försöka.

Det är din idé och det är du som har passionen och visionen. En som kopierar kanske kan planka rakt av, men inte överblicka helheten. Idén består av så mycket mera än bara ett fysiskt skal – den består av allt runtomkring också!

Håll koll på din information!
Sekretessavtal är ett sätt att skydda känslig information. Viktigt kan också vara att styra vilken information som sprids och till vem. När man ska sälja in en idé kan en bra strategi vara att, där det är möjligt, endast presentera fördelarna och resultatet. Alltså att hålla viktig information hemlig fram tills avtalet är klart och betalning är ordnad. Först då lämnar man över know-how om utformningen för att undvika idéstöld under vägen. Allra bäst är förstås att göra så att alla inblandade vinner på att hålla sekretessen, en win-win.

Registrering av immaterialrätter
En registrering av exempelvis ett designskydd eller varumärke kan fungera avskräckande mot plagiatorer. Till en början är det nämligen endast grundläggande uppgifter om registreringen och vem den sökande är offentliga. Det är inte ens säkert att du behöver ansöka om skydd för att få skydd av lagen. Upphovsrätt för konstnärliga verk gäller utan registrering direkt när de skapas, varumärken kan inarbetas och det finns även en oregistrerad variant av EU-mönsterskydd. I andra fall kanske det är bättre att hålla kunskapen om t.ex. tillverkningsprocessen som en företagshemlighet? Eller det kanske inte lönar sig att lägga pengar på en registrering därför att det är enkelt att gå runt med en formvariant, olönsamt att försvara i förhållande till värdet, eller för att produkten har kort livslängd?

Idéskydd
Samhället utvecklas samtidigt som lagstiftningen inom konventionell immaterialrätt för t.ex. designskydd, upphovsrätt och varumärken försöker hålla jämna steg med den. Här i Sverige bildades exempelvis för ett par år sedan en central specialdomstol för att ta hand om de komplicerade ärendena bättre. Men den lille kreatören med små resurser kommer antagligen alltid att behöva sätta sin tillit i första hand till sina enklare, mera näraliggande rutiner i vardagen som beskrivs ovan. – Hur sprider man information omkring sig om sina projekt? Hur samarbetar man med andra? Exakt vad det är man har som är värdefullt som behöver skyddas? Det är med den typen av frågor man lägger grunden för ett stabilt idéskydd.

Först därefter är det aktuellt att komplettera med investeringar i konventionella immaterialrätter som designskydd eller varumärkesskydd. Läs gärna mera om detta på min Facebooksida ”Ideskydd”!

-

Kenneth Österlin, aktuell med boken Idéskydd för kreativa – handbok i immaterialrätt och strategier mot idéstöld

Hör av dig!

Har du något du vill tipsa oss om på ADA, eller kanske bara har synpunkter på något vi publicerat på hemsidan. Maila gärna oss på info@adasweden.se




logo

Hej!
Fyll i formuläret för information och inbjudningar från ADA.
Vi skickar grejer max 1-2 gånger i veckan.
Du kan avanmäla dig när som helst.
Vi ses!
//ADA

* Obligatoriskt fält
Uppgiftslämnandet genom detta formulär betraktas som ett samtycke till personuppgiftsbehandling enligt personuppgiftslagen (PuL).

× Stäng