Dubai, ett pilot projekt i globalisering?

Månadens Post

Av Christan Loets, Dubai, Förenade Arab Emiraten

Dubai, Dubai, Dubai. Numera känner nog alla till Dubai, med överdådiga projekt som "The World", konstgjord ögrupp som formar världskartan. Eller "The Palm", även den en konstgjord ö men i formen av en gigantisk palm, och det kommer två till. Världens högsta byggnad "Burj Dubai" i epicentrum av en hysterisk byggboom, och att det hela utspelar sig i Mellersta östen. Ett litet rart Sheik-döme, en Emirat, en nation som är bara lite mer än 40 år gammal och har massor av visioner, som en testosteronfylld tonåring.

För 7 år sedan då vi flyttade, var Dubai under den svenska radarn. Vi själva visste inte så mycket om denna nya mötesplats mellan öst, väst, syd och nord i en svulstig kapitalistisk omfamning. Ett pilotprojekt i globalisering där klassamhället lever stadigt och starkt, där det inte finns någon skatt. Det är sistnämda är trevligt, skönt med valfrihet av vad dina pengar ska användas till, men det är inget billigt ställe eftersom skolor, försäkringar, pensioner etc. tas ur plånboken.

Rejält soligt, och med ökensand bredvid underbart turkost livfullt hav med krispigt vita stränder -skönt. Fast varje sommar blir det extremt hett med temperaturer som kan stiga till över 50 grader. Resten av året kompenseras det med väder som en snygg svensk augustidag.

Befolkningen är en storslagen mix, få lokala, många från närliggande arabnationer. Massor från Pakistan, Indien och Filippinerna, mer och mer från Kina, Afrika, Ryssland och Östeuropa. Majoriteten av väst är UK och de gamla vännerna Australien, Nya Zealand och Sydafrika.

Nordeuropeiskt ökar stadigt, och vi svenskar är nog ca 2500 personer.

Frånvaro av Syd- och Nordmerika, förutom Kanada, är tydlig, men det beror nog mest på att engelskan är det största språket och att USA inte riktigt är med på att Mellanöstern innehåller mer än konfliktzoner. Många familjer med blandade bakgrunder ser också staden som ett perfekt alternativ, utan att behöva kompromissa, vilket ger ytterligare dimensioner till det mångkulturella.

Det finns ingen egentligen möjlighet att anpassa sig till Dubai. Det tas för givet att du är den du är; en produkt av ditt ursprung och din kultur, det ger en spännande dynamik. Socialt umgås du efter kriterierna; inkomstnivå, bakgrund och var i stan du bor. Det blir givetvis massor av besvärlig friktion och massor med surrealistiska och roliga möten. En pionjäranda som nog är svårt för vår generation att hitta någon annanstans.

Att jobba som kreatör i den miljön är väldigt utmanande och fantastiskt lärorikt. Jag konsultar som Creative Director. Jag skapar koncept och bygger varumärken med grafisk form som bakgrund. Mitt viktigaste nyckelord är helt klart kommunikation. Varje projekt måste vara byggt på en solid plattform av förståelse, och kommunikation är verktyget att bygga den med. En gemensam överenskommelse av alla parter i seriösa projekt är djuplodad definition av all information. Som ett litet exempel; Mr Maboard ger kort information om ett nytt hotell koncept som ska skapas och använder orden "avantgardistiskt romantiskt" gång på gång för att förklara konceptets kärna. -Avantgardistiskt romantiskt? Vem och varifrån är Mr Maboard? Kultur, samhällsskikt, erfarenhet och utbildning? Är det hans ord eller kommer de från något annat håll? Vet jag med mina värderingar, traditioner och bakgrund vad han syftar på, eller inte? Definitionen och vidare transformation av de två orden är början till att skapa en gemensam sfär, och många fler aktörer och kreatörer ska släppas in, förstå och föra vidare de värden utan att det ändras, tappas eller glider.

Jag får nog kalla slutresultatet som "stilfullt behagligt urbant", men det är ju samma sak, eller hur? Inget nytt under solen egentligen. Men med så många "cowboys and players" som sökt sig till Dubai, behövs det lyhördhet. Många projekt sker på ren spekulation och flertalet ser aldrig dagens ljus. Det finns ingen inkasso att kontakta då betalning uteblir, så den kreativa konsulten måste var väldigt tydlig, jobba snabbt, förstå lönsamhet och vara flexibel.

Ventilen för frustrationen av att frottera sig med folk med olika synsätt, etik och tidsuppfattningar, är för flertalet trafiken. Den är galen. Att leva på en gigantisk byggarbetsplats i ett blurr av röda koner och lyftkranar finns det oändligt med goda möjligheter att krocka. Lägg till olika uppfattningar av korrekt trafikbeteende och höga hastigheter.

Vi har "störst går först": Gäller från buss och lastbilschaufförernas hytt, med ursprung från landsbygder nästintill utan vägar. Sedan är det "Dyrast går först": Nyrikt och stora egon gillar att använder den principen. Också "Trygg bakom metall": stora SUVar med helt oerfaren bilist som inte vet var de börjar och slutar, ofta med en skylt "baby on board" som en uppmaning att ta hänsyn och som ser en heder i att undvika att ge hänsyn. Gemensamt för alla är att "jag kommer först" och att varningsblinkern i själva verket utlöser en okrossbar sköld, som fungerar utmärkt när man stannar i rondeller eller de få gånger då det regnar på Sheik Zayed Rd, en sexfilig motorväg i båda riktningar.

Mer om kreativitet som reklam, arkitektur, inredning, produktdesign, mode, film, musik och konst:

Reklamen är tråkig. I Dubai är den stum av att den inte kan använda humor eller provokation i någon riktning för att man inte vill stöta sig med någon.

Arkitekturen är många gånger stöddig, men inte alls så nytänkande som den kunde eller borde vara i en möjlig framtidsstad som Dubai. Det kan kännas spretigt, kortsiktigt och man kan också skylla på den löjligt snabba hastigheten många projekt har kommit till på.

Inredningar är kul. Det konsumeras koncept framförallt inom hospitality-industrin i samma takt som det dyker upp nya yoghurtsmaker på ICA hemma i Sverige. Nytt är roligt och nyast är bäst, för en stund.

Produktdesign är det inte mycket med, förutom bland smycken och juveler, där pumpas det ut kollektioner.

Mode är på gång, fast mer åt de arabiska smakriktningarna, så jag har inte så mycket hum om trender på Abajor och DishDash.

Med film flirtas det med, det kommer ett "Studiocity", en fri zon, en stadsdel helt för filmproduktion inklusive 5-stjärniga hotell för dina Hollywood- och Bollywood-skådisar.

Musiken är bred åt alla kulturella håll, få band kan mätas sig internationellt, förutom en favorit som heter Abri. Håll ögon öppna efter dem!

Konstscenen växer. Från att varit ett stort vakuum, har framför allt Abu Dhabi dragit igång en del stora projekt, som t.ex. filialer till Guggenheim och Louvren. Gallerier poppar upp med lokala och internationella inriktningar. Konsten som visas är tyvärr inte speciellt progressiv, mest klassiska uttryckssätt som måleri, skulptur och en tung avsaknad av subkulturer gör att det ibland blir lite torrt och alltför rumsrent.

Men allt är i gungning. Världskrisen har drabbat Dubai, inte hela Förenade Arab Emiraten men Dubai. Men det är en annan historia.

 

Christian Loets är från början grafisk designer, har jobbat som Creative Director och varumärkes/konceptutvecklare i Dubai i sju men har just kommit hem till Gbg igen. Få se om han stannar. Creative Consultancy & Design Medium: Creative Partner

kommentarer

Nyhetsbrev

Här finns ett nyhetsbrev för dig som vill ha koll på vad som händer inom kulturella och kreativa näringar i Västsverige. Läs mer