Keramikern Mårten Medbo talar genom lera

Keramikern Mårten Medbo talar genom lera

Publicerat 2016.12.14

Ser man språk som ett medel för att förmedla information, är lerbaserad språklighet lika självklart som kroppsspråk, maktspråk eller barnspråk. Det menar Mårten Medbo i sin avhandling Lerbaserad erfarenhet och språklighet. Avhandlingen är Sveriges första i ämnet konsthantverk.

I rollen som keramiker har Mårten Medbo alltid sett sig själv som en språklig utövare. Ibland mer medvetet, ibland mindre, men för honom är leran alltid ett sätt att kommunicera. Han menar att konsten är en språklig praktik och att det är hantverket som gör konsten tillgänglig.

– För att förstå nyanserna och för att kunna gå på djupet är språklig träning central i alla språk. Den som är duktig på det keramiska hantverket och materialet lera har en större lerbaserad språklighet.

Mårten Medbo är kritisk till den instrumentella syn på konsthantverk som slagit igenom de senaste decennierna. I så väl den allmänna debatten som på konsthögskolorna ses konsthantverket i första hand som en metod för att uppnå något annat, till exempel som ett sätt att ifrågasätta normer och strukturer. En av anledningarna till att han ville doktorera var för att få möjlighet att vända på det gängse synsättet och istället låta praktik se på teori.

– Som jag skriver i förordet väcktes ett frö när jag och en kollega lite skämtsamt ställde frågan varför det är lättare att föreställa sig en textbaserad keramiker än en lerbaserad statsvetare. Det satte fingret på de språkliga materialens olika status och kvalitet.

Han menar att dagens högskolesystem främjar ett visst sorts konsthantverk – det konceptuella. Konsthantverk som syftar att ta del av samhällsdebatten får mer utrymme i tidningarna.

– Det pågår en akademiseringsprocess. Det gäller inte bara för keramik och lera utan för all hantverksbaserad språklighet inom akademin. Det språkhierarkiska systemet inom konsten sätter text först, sedan exempelvis foto och lera.

Som svar blev sista ”ordet” i avhandlingen en utställning, Slutkommentar, där han visade skulpturer och objekt i lera, tillsammans med videosekvenser om hur hantverket går till. Den kan ses som en lerbaserad reflektion över den textbaserade delen i avhandlingens första del.

Den konstnärliga forskningen i Sverige har funnits i cirka 20 år, men det var först år 2010 som konsthantverk blev ett självständigt forskarutbildningsämne. Men att forska var ingen självklarhet för Mårten Medbo. Han hoppade av gymnasiet som 17-åring för att arbeta som lärling på ett krukmakeri. Vägen till en disputation har varit lång. Minst sagt.

– Så här, nu när jag nästan är i mål, är tanken svindlande.

Efter att ha tillbringat fyra år med fokus på textverkstaden längtar Mårten Medbo efter sin lerverkstad. Den 14 december är det upp till bevis. Då lägger han fram sin avhandling vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk vid Göteborgs universitet.

AVHANDLINGENS TITEL: Lerbaserad erfarenhet och språklighet

OPPONENT: Jonna Bornemark, docent, Södertörns högskola

BETYGSNÄMND: prof Ingela Josefson (Stockholms Konstnärliga Högskola), Førsteamanuensis Kjell Rylander (Kunsthøgskolen i Oslo), fil dr Gunnar Almevik (Göteborgs universitet).

SPRÅK: Avhandlingen är på svenska med engelsk sammanfattning. Disputationen är på svenska.

TID: 14 december 2016, kl. 13.00

PLATS: Konstbiblioteket, HDK, Kristinelundsgatan 6-8, Göteborg

Datum: 2016.12.14

Tid: 13:00

Plats: Konstbiblioteket, HDK, Kristinelundsgatan 6-8, Göteborg

Arrangör: HDK

Webbsida: