Bild: privat

 Bild: privat

Intervju

Hej vad gör du Catharina Göransson?

Publicerat 2019.04.01

  • Fyrbodal
  • Intervju
  • Nätverk

Vad är det som bubblar i Bottna? På senaste tid har det skett en hel del med det lokala engagemanget och gemenskapet i den konstnärliga och kreativa noden i Bottna, trakterna kring Gerlesborgsskolan. Kanske är vi på ADA lite inblandade i det genom vår satsning Rural Talks. Vi tog och frågade Catharina Göransson, konstnär, kurator, författare, och projektledare för Rural Talks Bottna vad som händer, och varför!

Hej Catharina, vad gör du?
Jag funderar just nu med pennan i handen på min utställning De räddade orden, som ska gå vidare. Varje gång är ny, lokal, sammanhang, platsens historia får mig att tänka om helt, bygga om verk och tänkande för att se nytt. I utställningen av objekt, foto och text utgår jag från gamla psalmboksblad som låg under golvet i 1100-talskyrkan i Svenneby och ställer frågan vad vi i språket vidrör över tid, vidareför och vidaregör. Och så skriver jag texter till utställning och arrangemang som jag kurerar i kyrkan i påsk, med Eva Teorell som konstnär. Eva Teorell arbetar med glas och vatten och LED-belysning och hennes verk består av lager på lager av vetande, mycket vackert. Och så lyssnar jag in hur Rural Talks gick vidare här i Bottna när Marcus Nordgren förde stafetten ett halvår.

Under ett par har Rural Talks i Bottna (jag länkar här) pågått, med stöd från oss på ADA. Vad har det gett till er Bottnabor?
Jag kan ju inte tala för alla. Allt är också tolkningar, som måste möta andra tolkningar, det ligger i den demokratiska processen. Men min bild är att detta kom precis rätt i tid och att det nu rullar på bra. Från start har det varit viktigt för oss att kommunicera såväl process som resultat, både Marcus och jag har jobbat för det. I efterhand kan vi urskilja steg i processen, med olika utfall. Första steget var själva frågan från ADA. Fin att få! Som ett förtroende. Som ett alldeles öppet erbjudande, där vi själva ägde agenda och innehåll. Resurserna medgav arvoderingar, vilket skapade tydliga och samtidigt avslappnade förhållanden och vi kunde börja skapa situationer som i sin tur kunde bli skapande. Det första var att de som kom gjorde sig själva synliga och på så vis började bygga sig en bild av platsen och dess behov. Vi står på en lång historia, de senaste 70 åren har konsten kommit till i denna kulturtäta trakt, men bilder och berättelser måste återskapas för att bli levande och leda vidare. Nästa steg var att ta emot gäster, en procedur som går två vägar i det att gästen kommer med något nytt och vi i mötet med det nya får formulera om oss själva. Inspiration och ny kunskap att arbeta vidare med fick genom Moa Björnson, utvecklingschef i Traena, Nordnorge och av Ulla Herlitz och Hans Arén, Koster. Maria Richter Simsek och samarbetet med LEADER LINNÉ och förstudien Aktiva byar, nätverk för erfarenhetsutbyte, tog kommunikation och delning till ny nivå. Men, men vi är inte färdiga än, så jag ber att få återkomma i höst!

Vi har just fått besked om en fortsättning under 2019. När blir nästkommande träffar?
Nästa träff blir 26 april. Planeringen har börjat för ett evenemang i sommar och/eller i början av hösten samt en avslutande träff i november.

Vilka kan delta i dessa träffar och vad innehåller de framöver?
Vi fortsätter bjuda in brett till träffarna. Det geografiska området är utvidgat till Bottnafjorden med Bovallstrand samt, inåt landet, Berfendal. Arbetsgrupperna blir fler och är öppna för den som vill ansluta. Närmast handlar det att identifiera hur den nu alltmer frigående processen med arbetsgrupper kan stödjas under året. Till sommaren planerar Rural Talks ett samarbete med Gerlesborgsskolan i anslutning till sommarutställningen i Gerlesborgs konsthall, där tre konstnärer och en filmskapare visar verk på temat Att stanna kvar - stanna, lämna eller återvända, om konstnären i hembygd. I Klara Ströms kuratorskap ligger här en gest av inbjudan till lokalsamhället. Den sista träffen kan bli en rungande avslutning. Mellan träffarna följer man på hemsidor rapporteringar från arbetsgrupperna, det glöder i verkstäderna.

Vad tror du att de konkreta resultaten kommer att bli?
Det första synbara resultatet kom som direktsvar på vårt första Rural Talks. En effektiv arbetsgrupp har givit Café Olivia en rejäl lyftning, en ny dörr har tagits upp, det strömmar mellan vår fina inköpsförening och caféet och caféidkarna står på kö. Vårt café är alltså en levande och trivsam träffpunkt igen och det crowdfundas för vinterbonad veranda. Flera arbetsgrupper bildas och en paraplygrupp ser stort och brett. Genom först Moa Björnson och sedan Ulla Herlitz och Hans Arén har vi fått mera kunskaper och idéer om hur lokalsamhällets frågor kan föras med kommunen och fler dialogmöten tror jag blir följden. De stora satsningarna med Gerlesborgs Scenstudio och det kooperativa vänboendet i Hogslätt har givit erfarenheter som stannar kvar i trakten och nu går vidare in i arbetsgrupperna. Nya kontakter uppstår och nätverk, också det stod på listan när vi första gången sågs i Rural Talks.

Vad är framgångsfaktorerna för att få ett fungerande kreativt mikrosamhälle sett ur Bottnas synvinkel, som ju är en stark kreativ nod i Västsverige?
Oj, den frågan är stor. Jag har funderat mycket på det. Vad talar vi t ex om för slags framgång? Jag ber att få återkomma med mera i höst när avslutningen närmar sig. Men kort kan jag säga att en vilja att ta till sig platsens bakgrund och historia, med frågor om identitet och idéers inflytande, är nödvändig när det nya ska byggas. En avgörande sak för oss är att man inte ska behöva åka härifrån för att umgås, roa sig, uppleva ny musik eller konst etc. Vi har det, vi gör det, vi bor i ett produktionssamhälle, och det är en kraft och växt i det, att allt inte måste konsumeras. Ett resultat av att ha gjort saker tillsammans, som att bilda föreningar, göra stora fester och festivaler, bygga hus m m är den tysta erfarenhetsbaserade kunskapen om hur människor är, vad som gör att det fungerar. Det där intresserar mig mycket. Men vi lever i samhället i en värld som förändras snabbt, vikten är stor av att ny kunskap överförs till platsen och tas emot och bearbetas på möten och i samtal och åstadkommer förtroendeskapande processer. Just nu är klimatfrågan central. Vi behöver mera internationellt utbyte, och talar om residens. Vi vill inrätta residens för kockar, filosofer och konstnärer m fl, som kan byta erfarenheter med oss och gestalta det nya. Gerlesborgsskolan och KKV är de stora värdarna för konsten här, institutionen är rasande viktig. Så för framtiden måste skolan finnas kvar och utvecklas, och kanske ska vi se ett mycket större utbyte mellan samhälle och konstnärer framöver, nya former måste uppfinnas. Samtidskonstens grävdärdustårperspektiv med undersökande processer på platsen pekar tillsammans med de stora globala frågorna vidare mot ett lokalsamhälle i betydligt större samverkan. Vi behöver varandra. Med hjälp av Rural Talks fortsätter vi nu utforska detta under ytterligare ett år.