Den 19 mars slog Västsvenska Handelskammarens rapport Tron på Göteborg - som handlar om tillståndet i Göteborg, ner. Inte som en bomb kanske men det blev en hel del väsen. Handelskammaren har genom journalisterna Kenny Genborg och Kerstin Genborg intervjuat över 20 personer om tillståndet i staden nu och framtidsvisionerna. Bilden som målas upp är inte alltigenom glad. Vi blev nyfikna på detta, av massa olika skäl, och hörde därför av oss till Freja Bramsen, som jobbar som kommunikationschef på Västsvenska Handelskammaren.

Hej Freja, vad gör du?
Jag jobbar på Västsvenska Handelskammaren. Vi är en medlemsorganisation för västsvenska företag och arbetar för ett mer konkurrenskraftigt Västsverige. Mitt jobb är som kommunikationschef. Det innebär att jag tillsammans med mina medarbetare aktivt arbetar för nå ut med våra budskap, både till beslutsfattare och potentiella medlemmar. Det handlar om vikten av att satsningar görs i vår region och peka på förbättringsområden. Dessutom arbetar jag också aktivt med att informera våra medlemmar om vad vi som medlemsorganisation gör för dem.

Berätta mer om rapporten, hur tänkte ni när ni tog fram den och hur ska den användas framöver?
Rapporten är ett led i ett mer långsiktigt arbete som utgår från att Göteborg som nav och motor i vår region. Vi har under en tid haft en oro för och en känsla av att Göteborg halkar efter. Att vi ägnat för mycket tid att diskutera fel och brister och därför tappat fart framåt. Med den här rapporten vill vi försöka göra upp med den rådande bilden och hitta lösningar framåt. Rapporten är en gemensam och nyanserad grund att diskutera utifrån, förhoppningen är dock att diskussionen också rymmer mycket förslag till hur vi kan hantera våra utmaningar och stärka våra styrkor.

Vad är det viktigaste som Kenny Genborg kommer fram till i rapporten?
Rapporten innehåller många spännande slutsatser. För oss är slutsatsen om behovet av att aktivt arbeta med stadens attraktionskraft det viktigaste. Vi tror att det är nödvändigt. Staden behöver en kritisk massa för att kunna attrahera och erbjuda en ännu mer spännande mix. Vi vill att den ska bli en miljonstad. Att vi oavsett vem som vinner valen i framtiden har en gemensam bild av vilken stad vi vill vara och att vi börjar bygga och agera som den stad redan idag. Det handlar både om stadsplanering och infrastruktur men också mycket om inställning. I rapporten nämns till exempel det ”nya Göteborg”, som ADA till viss del finns till för. Vi kan bli mycket bättre på att öppna upp för idéer och initiativ som kommer från grupper som inte är  så etablerade. Med mer mod tror vi att stadens skulle kunna blir mer spännande.

Hur knyter rapporten fram till Handelskammardagens tema?
Jättemycket. Hela den 2 april kommer vi att ägna åt frågan om Göteborg och tron på Göteborg. Vi kommer att göra vår största gruppdiskussion hittills i vår 350-åriga historia – över 700 beslutsfattare deltar. Vi har en tradition av att kunna samla några av näringslivets och politikens tyngsta beslutfattare på dessa dagar, men vi behöver också öppna upp våra nätverk. Det är en viktig slutsats i rapporten. Därför hoppas jag verkligen att personer från den kulturella och kreativa näringen kommer.

Hur identifierar ni era fokusteman över åren?
Frågan om staden och miljonstaden behöver leva länge och i olika former. Det är viktigare än att ha fokusteman. Sen arbetar vi med fokusområden inom det politiska området för att avgränsa, det är viktigt. De bestäms av ledning och styrelser på Handelskammaren.

Hur ställer ni er till kreativa näringar idag, det som var ert fokustema för 2012?
För oss har det gått från att vara ett tema till att bli en mycket mer integrerad del av vår verksamhet. Vår ambition är att driva frågor som är avgörande för konkurrenskraft och näringsliv och här blir de kreativa näringarna mycket viktiga. Både som tjänsteleverantörer, men också som en mix i en attraktiv stad.