Intervju

Bisse Evers

Publicerat 2010.02.05

    Den före detta intendenten Bisse Evers sitter nu i juryn för Röhsskas Konstslöjdsalong som har vernissage på lördag.

    Hej, Vad gör du Bisse?
    Jag är nyligen pensionerad intendent från Röhsska och utbildad konstvetare. Men jag fortsätter att vara aktiv genom att hålla föredrag och som nu sitta i juryn i Röhsskas Konstslöjdsallong för andra året och där hoppas jag kunna sitta nästa år också för att sedan lämna vidare till ett nytt gäng. Då kan man se skillnader i juryns urval beroende på vilka som suttit där, det tror jag kan bli intressant.

    Vad är egentligen konstslöjd, och vad är det för skillnad mellan det och Konsthantverk?
    Bra fråga! Historiskt hette det Röhsska konstslöjdsmuseet och HDK hette Slöjdföreningens skola. Slöjd här indikerar egentligen mest att det rör sig om tredimensionell konst till skillnad från måleri. Konsthantverk har oftast funktion vilket inte konstslöjd alltid har. Men nu blir gränsen allt mer flytande. det handlar om hur mycket funktionalitet verken har. Konsthantverk förväntar sig många att det ska gå att använda till något, men så är det inte alltid längre. Det finns en glidning mellan form och funktion.

    När började ditt intresse för konst och konstslöjd?
    Det började med min anställning på Röhsska museet direkt efter min konstvetenskapliga utbildning för 35 år sen. Sen var jag kvar, för det var så utvecklande.

    Vilka förändringar har du sett inom konsthantverk under de senaste åren?
    Den intressanta skillnaden ligger i hur man betraktar konsthantverket. För 35 år sedan verkade museet i en tradition av att man hade till uppgift att lära ut vad som var god konst och konsthantverk. Men sedan dess har man gått från normativ estetik till ett mer diskussionssökande förhållningssätt. Vi skriver inte längre folk på näsan om vad som är god konst. Nu söker vi en dialog med publiken om vad som är bra och dåligt, och vi sitter inte inne på några absoluta sanningar till svar.

    Förr verk tvungna att innehålla vissa moment för att kunna vara god kvalitet, så är det inte riktigt idag men vi har fortfarande kvar krav på att man ska kunna sina material och hantverk. Och att man utnyttjar  materialens inneboende egenskaper. Det gränsöverskridande inslaget är nytt, ibland ser verk riktigt illa ut vid en första anblick. Bara vid ett närmare granskande kan man upptäcka konstnärliga kvaliteter, så arbetade man inte förr.

    Vad tror du Bohusslöjds konkurs betyder för lokalt konsthantverk?
    Väldigt tråkigt att de går i putten. De har i allra högsta grad bidragit till den höga kvalitetsnivån på konsthantverk i Västsverige. De har varit ett kvalitetsfilter och en inspirationskälla, men ekonomiskt blev det väl oftare för dyr nivå på verken... När de säljer snygga glas på IKEA för fem kr är svårt att konkurera.

    Men det har varit en rolig, viktig och mycket charmfull spelare inom branschen. Man borde fortsätta resonera kring hur man kan sponsra kultur, kanske genom att det blir avdragsgillt att sponsra så att det blir lättare att ge den här typen av butiker lägre hyror. Flytten till bakgatan var en desperat förhoppning, folk hittar inte dit.

    Hur ser du på framtiden för konstslöjd?
    Ungdomar är mycket roande av design och konsthantverk. Och väldigt många människor har så stor glädje av tredimensionell konst. Den är ofta lite lättare att ta till sig som inredning. Det finns ett stort allmänintresse, utvecklas ta nya vägar och kanske nya aktörer. Intresset för IKEA och inredning synliggör ett stort intresse för vackra hem.

    Jag tycker också att det är viktigt med konsthantverkarna och deras kreativitet för samhället. Det är väldigt svårt att försörja sig om man inte slår som stjärna, ändå behövs de. Vi borde använda konsthantverkare mer i till exempel skolor och utbildningsdagar inom företag. Deras eftertänksamhet och kreativa förhållningssätt vara nyttigt för företag, förmåga att hitta nya lösningar och utnyttja material på bästa sätt.

    Ett och ett kan bli mer än två, men man ska inte bara tänka på pengar utan snarare på gemensamma drivkrafter. Behovet av ett kreativt tänkande är gemensamt för alla samhällen.

    Ok, tack så mycket!