En tydlig trend är flerspråkiga typsnitt. Här är studentarbeten från Akademia Sztuk Pięknych w Warszawie (https://asp.waw.pl) Bild: Carolina Laudon

6 saker som visar att världen blir mindre. Och större.

I höstas besökte jag designkonferensen ATypI Warszawa 2016 – Convergence, i Warszawa, Polen för att lyssna, tänka, diskutera med och inspireras av folk från typsnittsbranschen och olika forskningsinstitutioner inom området. Efteråt kunde jag sortera mina iakttagelser i både tekniska, politiska, formgivande och ekonomiska händelser. En del förväntade och efterlängtade. En del stora och överraskande.

Klockan halv tolv på onsdagen den 14:e september 2016, alltså precis före lunch, deklarerade Adobe, Apple, Google och Microsoft att de tillsammans tagit fram ett nytt digitalt format för att möta den tekniska mångfald som finns på marknaden. Ett initiativ som kommer att förändra internet för lång tid framöver. Formatet heter OpenType Font Variations,(Hudson, John. »Introducing OpenType Variable Fonts») och tar det bästa från fyra olika begrepp; Unicode (det universella kodsystemet), OpenType (det öppna digitala formatet), GX/AAT (tekniken Adobe Advance Typography med varierande stilfunktioner) och MM (Multiple Masters konceptet med en reglerbar designsfär). Detta innebär att textens form på internet kommer förändras så att formgivare kan styra formen mycket tydligare. Men för att allt ska fungera smärtfritt så behöver fyra saker ske; dels måste vi typsnittsdesigners börja leverera typsnitt i det nya formatet, dels behöver operativsystemen uppdateras för att kunna läsa det, dessutom behöver webbläsare och mjukvaror uppdateras för att hantera formatet, och slutligen behöver vi ha nya instruktioner, som CSS, och verktyg, som paletter, för alla oss som använder typsnitten. Följ gärna utvecklingen av CSS hos W3C.

En annan händelse, eller utvecklingsfas, beroende på hur man ser det, är utvecklingen av flerspråkiga typsnitt, dvs typsnitt som innehåller flera alfabet än latin, som t.ex. kyrilliska, grekiska, kinesiska och hebreiska. Det är framför allt på internet som behovet finns. Men det är också en fråga om demokratisering, att låta allas röster bli hörda så som de är och inte översättas till engelska. Det är återigen de stora aktörerna som Adobe och Google som arbetar för fullt för att fullända sina flerspråkiga brukstypsnitt Adobe Source Sans och Google Noto Sans. En enhetlig formgivning med samma vikter, bredder, tonaliteter och uttryck, och med så många detaljer att jag knappt kan tänka mig något mer obegränsat. De som förespråkade att vi en dag bara skulle kommunicera på engelska på internet får nog ta och tänka om. Vid närmare eftertanke tycks det vara så, att ju mera global vår kontakt med omvärlden blir, desto större behov av vår lokala förankring tycks vi ha. Å andra sidan, ju mer lokala vi känner oss, desto mer tycks vi längta efter världen.

Detta leder till min nästa spaning. Våra distributions-kanaler för typsnitt har börjat påminna mer om en prenumeration, som Netflix eller Spotify. Än en gång är det internet som ligger bakom behovet. Tack vare möjligheten att länka ett typsnitt till en hemsida via @font-face så har nya tjänster som levererar prenumerationer börjat se dagens ljus. Adobe var snabba och köpte upp tekniska lösningar som Type Kit. Nu hakar flera typsnittsleverantörer på trenden och alternativa kanaler som Type Network och Fontstand har sett dagens ljus. Det finns flera goda anledningar att länka typsnitt i stället för att ladda ner dem till sin dator, och den främsta är nog frågan om uppdateringar. Vi märker väl lite till mans hur applikationer och program tycks ha behov av att uppdateras ideligen. Hur många gånger har operativsystemet i din telefon behövt uppdateras förra året? I framtiden kommer typsnitten på våra hemsidor att uppdateras automatiskt medan vi sover.

Min fjärde iakttagelse är av en mer av demokratisk, social, eller kanske politisk natur. Den handlar om att fördelningen mellan män och kvinnor i branschen sakta har börjat jämnas ut. Bara för sexton år sedan, när jag själv startade upp min verksamhet, var vi få kvinnor, mindre än 10%. Bara en handfull kvinnor på ATypI:s konferenser. Nu ser det annorlunda ut. Idag utbildas ungefär 40% kvinnor och 60% män, vilket är en stor skillnad. Jag tycker mig redan se det på formspråket, som har blivit bredare, och detta är något jag välkomnar. För de många som går in i branschen finns det numera flera kvinnliga förebilder, vilket är jättekul. Vi har en lång väg att gå, men vi börjar få upp farten. Förra året startades ett globalt nätverk för kvinnor, alphabettes, som synliggör branschens kvinnor och fungerar som ett mentorprogram. Flera av de kvinnliga pionjärerna får träda fram i ljuset. Jag tänker särskilt på tecknare som Susan Kare, som tecknade och programmerade »Chicago» för Apple Computer år 1984. Ett typsnitt som fortfarande finns i ramen längst upp i min dator.

Min femte spaning är en annan stark trend som håller i sig, fastän den nu har flera år på nacken. Jag talar om »lettering», de handgjorda bokstäverna. Vi ser det överallt, på bokomslag, affischer och i reklamkampanjer. Det bygger på förra decenniets trend; D.I.Y. (Do It Yourself) och kanske lite på 1980-talets grunge-design. Jag tror också att det är en motreaktion mot den kraftfulla digitalisering som sker runt omkring oss. Lettering är ett engelskt samlingsnamn för många olika sorters bokstavsarbeten som skyltmålning, rubrik och logotyper. Det är inte kalligrafi, som ordagrant betyder skönskrift, utan mera ett paraply-begrepp. Bra lettering är berättande och lika mycket bild som text. Den skräddarsys och anpassas efter en specifik kontext, och en god formgivare lägger mycket tid på detaljarbete för att få varje bokstav att bli unik. Den hålls ihop med en estetisk konsekvens och bra lettering tillför något nytt till sitt uppdrag. Allt fler lettering arbeten blir prisbelönta och många vill nu börja snickra ihop sina egna bokstäver. Trycket på kurser ökar, och jag håller flera kurser i ämnet varje år. Vem vet, i framtiden kommer vi kanske att behålla välskrivning i skolan, för att förstå hur bokstäver ser ut och hur de bör formges.

Min sista spaning är ökningen av specialritade typsnitt. Företag och organisationer har börjat få upp ögonen för fördelarna med att ha sina egna typsnitt. Att ta plats genom att våga särskilja sig i mediebruset har blivit en nödvändighet. Många företag väljer att försvara och vårda sitt varumärke ända ut i fingerspetsarnas, till varje tangenttryck. Fördelarna med en skräddarsydd lösning har givit flera företag en stark grafisk identitet och kontroll över den kommunikativa delen i flera led av produktionen. Ett eget typsnitt ger också betydande ekonomiska fördelar för företag med många användare och datorer.

Typografi finns överallt. Därför blir varje konferens lite som att ta temperaturen på vår samtid. Och blicka in i vår framtid. Ska man tro typsnittsbranschen, så kommer den att vara öppnare, mera integrerad och mera jämställd. Låt oss hoppas att det stämmer.

Av: Carolina Laudon, typsnittsdesigner och designpedagog
www.laudon.se

Hör av dig!

Har du något du vill tipsa oss om på ADA, eller kanske bara har synpunkter på något vi publicerat på hemsidan. Maila gärna oss på info@adasweden.se




logo

Hej!
Fyll i formuläret för information och inbjudningar från ADA.
Vi skickar grejer max 1-2 gånger i veckan.
Du kan avanmäla dig när som helst.
Vi ses!
//ADA

* Obligatoriskt fält
Uppgiftslämnandet genom detta formulär betraktas som ett samtycke till personuppgiftsbehandling enligt personuppgiftslagen (PuL).

× Stäng